knäledsbyten
Knäledsoperation vid artros
Knäledsoperation kan vara aktuell för den som inte får tillräcklig smärtlindring av andra behandlingar. Orsaken bakom smärta i knät kan vara artros, en vanlig sjukdom som bryter ner och förtunnar brosket och ledytan i knäleden. Den som har drabbats av knäledsartros har ökad risk för att få ont i knät men oftast lindrar träning symtomen. När varken träning eller smärtstillande läkemedel ger tillräcklig lindring, kan en knäledsoperation bli nödvändig. Under operationen ersätts de skadade delarna av knäleden med en protes.
Så fungerar knäleden
Knäleden påminner om ett gångjärn där ledytor är täckta av ett lager brosk. Broskets funktion är att vara en stötdämpande glidyta så att leden kan röra sig och klarar belastning. För att leden skall fungera hålls den på plats av tjocka ligament, både på sidorna och inuti knäleden, det som kallas korsband. På framsidan av knäleden sitter knäskålen som fungerar som en hävmekanism för sträckmusklerna i benet. Knät är omgivet av tjock bindväv, ledkapseln, som innesluter leden. Ledkapseln har även förmåga att tillverka ledvätska som fungerar som ett smörjmedel och ger näring till brosket.
Vad är knäledsartros?
Knäledsartros är en sjukdom som angriper brosket i leden. Orsaken till artros är ej helt kartlagd men det finns sannolikt fler riskfaktorer. De flesta drabbas i högre ålder men även yngre kan drabbas. Man kan även drabbas av artros efter en skada såsom fraktur eller korsbandsskada. Ledbrosket tunnas ut och kan till slut försvinna helt. Det finns även andra inflammatoriska sjukdomar som reumatism eller psoriasis som kan förstöra brosket och ge artros.
Hur vet man om man har artros i knät?
Knäledsartros börjar för det mesta med smärta och stelhet. Ofta periodvis och efter belastning av leden. Smärtan kan upplevas både på fram- och baksidan av knäet, och i vissa fall runt om.
Värk och stelhet
De första tecknen till artros kan vara lättare värk och stelhet i knät efter belastning
Svullnad i knäleden
Man kan även få inflammation svullnad i knäleden. Vissa patienter drabbas av en tydlig svullnad i knävecket, en sk bakercysta.
Ko- eller hjulbenthet
Besvären brukar komma med periodvis försämring och för en del blir det gradvis sämre och sämre. Med tiden utvecklas ko- eller hjulbenthet samt försämrat rörelseomfång.
Diagnostik för artros i knä
Besvären brukar komma med periodvis försämring och för en del blir det gradvis sämre och sämre. Med tiden utvecklas ko- eller hjulbenthet samt försämrat rörelseomfång.
Måste jag göra en knäopereration för artros?
De flesta som har en lindrigare artros behöver inte genomgå en operation. Man kan ofta själv lindra sina symtom med fysisk aktivitet, tex cykling, och i vissa fall viktnedgång. På artrosskolan som du kan söka själv utan remiss får du hjälp med sjukgymnastik och att lära dig leva med artros. Från vårdcentralen kan du få behandling med antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel. Husläkare eller ortoped kan ge en kortisoninjektion i leden som kan dämpa symtomen och skjuta en eventuell operation på framtiden.
Knäledsplastik vid artros
För somliga så hjälper inte den icke-kirurgiska behandlingen och då kan operation bli aktuellt. Typen av operation som vi behandlar artros med kallas ledplastik eller ledprotes. Den går ut på att ledens ytor ersätts med en konstgjord led i metall och plast.
Man kan byta hela leden, total knäledsplastik, eller halva leden, halv knäledsplastik. Omfattningen av artrossjukdomen och ligamentens status är avgörande vid beslut om operationstyp. Under samtal mellan ortoped och patient kommer vi överens om vad som är bäst för dig.
Det har senaste åren utförs ca 15 000 knäledsoperation per år i Sverige med undantag för en nedgång under Covid-19 pandemin. Hur länge en knäplastik håller är det svårt att svara på i det individuella fallet. Man kan dock i nationella register konstatera att endast ett par procent (2-4%) är omopererade efter 10 år och att de allra flesta således fungerar väl fortfarande.
Knäoperationen mot artros: Så går den till
Före operationen får den fastande patienten smärtlindrande läkemedel och antibiotika. Operationen kan antingen utföras i ryggbedövning eller under narkos, sövning. På Ledplastikcentrum använder vi oftast lite av båda metoderna samtidigt. Inne på operationssalen har operationssköterskan förberett instrument till operationen och ortopeden har planerat vilken protestyp och på röntgenbilden bedömt ungefär vilken storlek som ska användas.
Efter att patienten steriltvättats och draperats börjar operationen. Först genom ett snitt i huden och därefter genom ledkapseln. Med hjälp av olika riktinstrument sågas några mm av ledytorna bort och med hjälp av mallar väljs slutgiltig storlek. Plastiken sätts på plats och därefter sluter man såret inifrån och ut. Sist så sätts ett förband och operationen är färdig. Patienten rullas ut till uppvaket där man stannar tills effekterna av narkos och ryggbedövning klingat av. När operationen är klar är ledplastiken stabil och tål omedelbar belastning.
Här kan du läsa mer om hur det går till före, under och efter en operation hos Ledplastikcentrum.
De flesta, men inte alla. Patienter med mer allvarliga grundsjukdomar kan behöva opereras på akutsjukhus där det finns utökade resurser såsom intensivvård. Denna bedömning görs när vi får remissen. I gränsfall kan bedömningen ske vid mottagningsbesöket i samråd med narkosläkare.
Vid grav övervikt ökar riskerna för en lokal komplikation vid en operation betydligt, särskilt risken för infektion. Om BMI överstiger 35 kommer vi i första hand att försöka med icke-kirurgisk behandling och hjälpa dig att få kontakt med en överviktsenhet.
Här kan du läsa mer om hur det går till före, under och efter en operation hos Ledplastikcentrum.
Infektion
Infektion förekommer i ca 1% av fallen. Den kan komma akut efter en operation eller smygande under flera veckor. Ofta räcker det med att öppna och spola rent leden för att därefter behandlas med antibiotika. I vissa fall behöver man dock ta bort protesen medan infektionen behandlas för att därefter operera in en ny protes.
Stelhet
Vissa patienter har svårt att förbättra eller återfå sin rörlighet efter en operation. Det kan ibland bero på sammanväxningar inne i knäleden. Detta kan åtgärdas genom så kallad mobilisering. Det innebär att man i narkos böjer och sträcker knäleden för att sammanväxningarna ska brista.
Blodpropp
Någon till några procent av patienterna kan drabbas av en blodpropp i benet, i vissa fall kan de även sätta sig i lungvenerna. Detta behandlas med blodförtunnande läkemedel.
Fraktur
Under operationen eller om man ramlar efter operation kan man drabbas av en spricka i skelettet. Det är en ovanlig komplikation som ibland leder till en ny operation för att laga frakturen eller byta protes.
Nerv- och kärlskador
Mycket ovanliga skador som kan uppkomma under operationen och leda till nedsättning av känsel och rörlighet i benet.
Lossning
En protes kan av olika skäl lossna. Detta sker oftast efter lång tid men hos vissa kan det uppkomma redan under de första åren. Det ger ofta gradvis och långsamt ökande symptom och kan leda till att en omoperation behövs.
Hjärtinfarkt, stroke, TIA
Vid ett stort kirurgiskt ingrepp på personer som har bakomliggande kärlsjukdom som tidigare haft tex en stroke finns en risk att utlösa en ny händelse. Därför bör patienter med denna sjukhistoria opereras på ett akutsjukhus med tillgång till hjärtavdelning etc.
Hur länge håller en knäplastik?
Det går förstås inte att veta hur länge en enskild knäplastik håller, men det finns bra statistik över hur många som i genomsnitt behöver en omoperation över tid.
I Svenska Ledprotesregistret kan utläsas:
Att av de som opererades för 10 år sedan har endast 4 procent behövt en omoperation.
Att av de som opererats för 20 år sedan har endast 6,5 procent behövt en omoperation.
För den stora majoriteten av de som opereras håller knäplastiken livet ut.
Det som kan hända med tiden är dels att någon av komponenterna lossnar, dels att plasten blir sliten. Lossning innebär att en del av protesen börjar röra sig i förhållande till skelettet, med små rörelser om högst någon millimeter. Det gör att man börjar känna lite smärta och svullnad igen i sitt knä som med åren tilltar. När det blir för besvärligt kan man göra en omoperation där delarna byts ut.
Plastslitage är mycket ovanligt med moderna proteser. När plasten blir sliten kan det ge mekaniska symptom med ljud ifrån leden, att den hakar upp sig eller att knät blir instabilt.
Syftet med operation av knäledsartros är smärtlindring och ökad funktionsnivå. 95 % av alla patienter som genomgått en operation är nöjda med sitt nya knä efter ett år.I Svenska Ledprotesregistret kan utläsas:
Syftet med en knäprotes är att kunna återgå till de aktiviteter man ägnat sig åt tidigare. Slitage och lossning är ovanligt även på lång sikt. Upprepad långvarig och tung belastning tros dock öka risken för dessa komplikationer varför vi avråder från långdistanslöpning med knäprotes.
Vill du bli patient hos oss? Boka en tid här.