höftledsbyten
Höftledsoperation vid artros
Höftledsoperation kan vara aktuell för den vars smärta i höftleden inte går över efter annan behandling. Smärta i höften beror ofta på artros, en vanlig sjukdom som försämrar och förtunnar brosket samt ledytan i höftleden. Om varken grundbehandling i form av träning eller smärtstillande läkemedel i tilläggsbehandlingen ger tillräcklig lindring, kan en höftledsoperation vara nödvändig. Vid en sådan operation ersätts de skadade delarna av höftleden med en protes.
Så fungerar höftleden
Höftleden är en kulled som består av en kula på lårbenet som sitter i en skål på bäckenbenet. Runt skålens kant finns en gummiliknande ring som kallas labrum. Både inuti och utanför leden finns starka ledband som förhindrar att leden kan hoppa ur. Ledytorna som rör sig mot varandra på kula och skål är klädda med ett några millimeter tjockt lager av brosk som smörjs av ledvätska.
Vad är höftledsartros?
Höftleden är en kulled som består av en kula på lårbenet som sitter i en skål på bäckenbenet. Runt skålens kant finns en gummiliknande ring som kallas labrum. Både inuti och utanför leden finns starka ledband som förhindrar att leden kan hoppa ur. Ledytorna som rör sig mot varandra på kula och skål är klädda med ett några millimeter tjockt lager av brosk som smörjs av ledvätska.
Höftledsoperation vid artros
Höftledsoperation kan vara aktuell för den vars smärta i höftleden inte går över efter annan behandling. Smärta i höften beror ofta på artros, en vanlig sjukdom som försämrar och förtunnar brosket samt ledytan i höftleden. Om varken grundbehandling i form av träning eller smärtstillande läkemedel i tilläggsbehandlingen ger tillräcklig lindring, kan en höftledsoperation vara nödvändig. Vid en sådan operation ersätts de skadade delarna av höftleden med en protes.
Symptom: Hur vet man att man har höftledsartros?
Smärta
Det vanligaste är smärta i ljumsktrakten, men variationen är stor. Det kan kännas bakåt skinkan, ner i låret, i knät och ibland hela vägen ner till foten. Smärtan är framförallt vid belastning vid gående och stående. Ofta är de första stegen efter vila värst, sen känns det bättre när leden “blir varm” men vid längre belastning tilltar smärtan igen.
Stelhet
Rörligheten inskränks relativt tidigt och märks oftast tydligast genom att det är svårt att knyta skor och ta på strumpor. Steglängden minskar och man kan behöva gå lite framåtlutad.
Benlängdsskillnad
När brosket försvinner blir benet lite kortare. Oftast är det mindre än 1 cm och märks inte. Vid mer avancerad artros kan även skelettet slitas och då kan skillnaden bli större. Eventuell skillnad strävar vi efter att återställa vid en operation.
Hälta
För att minska smärtan försöker man automatiskt att minska belastningen på leden genom att exempelvis halta. Stelhet och med tiden muskelsvaghet bidrar till hältan.
Behandling innan höftledsoperation
I början av artrossjukdomen försöker vi behandla symptomen utan kirurgi. Majoriteten av smärtan orsakas av att kroppen reagerar på det skadade brosket med inflammation. Inflammation är kroppens sätt att läka skadade och sjuka kroppsdelar, och en del av det är att göra kroppsdelen smärtsam för att man ska skydda den från tryck och belastning. Detta fungerar utmärkt när man brutit ett ben som behöver läka i fred, men dåligt när man har artros som inte kan läka ut.
Fysioterapi och artrosskola
Att hålla leden i rörelse minskar inflammationen och därmed smärtan. Stretching minskar risken för betydande stelhet. Muskelträning upprätthåller gångförmågan och kan göra återhämtningen lättare efter en eventuell operation. På artrosskolan som du kan söka själv utan remiss får du hjälp med fysioterapi och att lära dig leva med artros.
Läs mer om träning vid höftartros.
Viktnedgång
Vid övervikt kan viktnedgång minska symptomen påtagligt. Det minskar också riskerna för komplikationer i samband med en operation.
Antiinflammatoriska läkemedel
Smärtstillande läkemedel såsom ibuprofen, diklofenak, celecoxib etc är några av alla de läkemedel som kan vara effektiva mot artrosbesvären genom att minska inflammationen. De kan ofta användas i åratal och är säkra om man inte har några riskfaktorer (som sänkt njurfunktion, hjärt-/kärlsjukdom). Kortison som sprutas direkt in i leden (kortisoninjektioner) kan vara ett alternativ i vissa fall där inget annat fungerar och man av ett eller annat skäl inte kan operera höftleden.
Paracetamol
Alvedon, panodil etc minskar också smärta utan att verkningsmekanismen är helt känd. Kan också användas i åratal och tolereras väl av del flesta (utom vid sänkt leverfunktion).
Morfinbaserade smärtstillande
Morfinbaserade smärtstillande är ineffektiva mot artrossmärta, tolerans utvecklas snabbt, har många biverkningar och studier talar för sämre resultat av en senare operation.
Gånghjälpmedel
Hjälpmedel som käpp, kryckor och rullator kan underlätta mycket i vardagen. De utfärdas av din vårdcentral. Läs mer här om du kan lindra artros.
Alternativmedicin/Naturläkemedel
Det finns studier som talar för att vissa saker som säljs som naturläkemedel kan minska inflammation. Ett exempel är gurkmeja (kurkumin). Dessa preparat och metoder är dock otillräckligt studerade för att kunna rekommenderas av läkare. Om man upplever lindring av något inom alternativmedicinen får man dock gärna fortsätta med det.
Läs mer om hur du kan förebygga artros.
Höftledsartros operation
Om inte träning och smärtstillande hjälper tillräckligt mycket mot höftledsartrosen i grund- och tilläggsbehandlingen blir höftledsoperation aktuell. En höftledsoperation innebär att de sjuka delarna i höften byts ut mot en protes, en kula i stål/keramik och en skål i plast. Kulan förankras på en stam som sätts ner märghålan i lårbenet.
En höftprotes består av tre huvuddelar:
En stam i lårbenets märghåla som förankring för den nya kulan.
En ledkula som ersätter det naturliga lårbenshuvudet.
En ledskål som fästs i bäckenet och ersätter den naturliga ledpannan.
En höftledsoperation brukar gå till såhär:
Ett snitt görs genom huden, musklerna och bindväven på utsidan av höften.
Lårbenshalsen sågas av och lårbenshuvudet plockas bort.
Ledpannan i bäckenet jämnas till för att kunna fästa den konstgjorda ledskålen.
Märghålan i lårbenet formas för att passa en stam som sedan fixeras. Stammens läge avgör benets längd och anpassas efter patientens behov.
Kulan sätts på stammen och vrids tillbaka in i läge i ledskålen.
Protesdelarna förankras med eller utan användning av bencement.
Ibland förlängs det opererade benet något för att uppnå bättre stabilitet i leden.
Två sätt att fixera höftprotesen under operation
Under höftledsoperationen fästs höftledsplastikens kula på en stam som sätts ner märghålan i lårbenet. Det finns två olika varianter av fixation av protesdelarna.
Höftledsoperation: Cementerad höftplastik
Den cementerade höftplastiken är vanligast i Sverige. Det innebär att stammen och skålen fästs mot skelettet med bencement. Bencement är en tvåkomponentsplast som man blandar, för in och placerar protesdelarna i medan den är mjuk. Överskottet avlägsnas varefter cementen får härda under tryck från protesdelarna.
+Går att använda till alla oavsett benkvalitet vilket ger mindre risk för fraktur i samband med operationen
+Mindre risk för att höften hoppar ur led
-Något större risk för lossning på lång sikt (> 10 år)
Höftledsoperation: Ocementerad höftplastik
Den ocementerade höftplastiken innebär att ena eller båda protesdelarna fästs utan cement. Detta åstadkoms genom att proteserna har en yta som benet kan växa in i, att skelettet formas exakt efter protesen och att protesen kilas fast med kraft för omedelbar stabilitet.
+Något mindre risk för lossning på lång sikt (> 10 år)
-Kräver starkt ben, risk för fraktur i samband med operationen
-Större risk för att höften hoppar ur led
Källa: Svenska höftprotesregistret årsrapport 2017
→ Vilken protes får jag?
Detta är en del av diskussionen vi har på mottagningen innan operationen. Vi skräddarsyr valet av metod till det som passar dig bäst. Grovt kan man säga att statistiken talar för att om du är över 65 år så är cementerad protes bäst. Om du är under 55 år är ocementerade komponenter ett alternativ och däremellan en gråzon där vi väger in fler faktorer.
Alla proteser finns i en stor mängd storlekar och varianter som vi anpassar efter din anatomi. Det görs först en preoperativ planering på dina röntgenbilder och därefter justeras planen efter de verkliga förhållandena i samband med operationen.
→ Kan alla opereras på Ledplastikcentrum?
De flesta, men inte alla. Patienter med mer allvarliga grundsjukdomar kan behöva opereras på akutsjukhus där det finns utökade resurser såsom intensivvård. Denna bedömning görs när vi får remissen. I gränsfall kan bedömningen ske vid mottagningsbesöket i samråd med narkosläkare.
Vid grav övervikt ökar riskerna vid en operation betydligt, särskilt risken för infektion. Om BMI överstiger 35 kommer vi i första hand att försöka med icke-kirurgisk behandling och hjälpa dig att få kontakt med en överviktsenhet.
Här kan du läsa mer om hur det går till före, under och efter en operation hos Ledplastikcentrum.
Risker med höftledsoperation
Risker med höftledsoperation
Förekommer i ca 1% av fallen. Den kan komma akut ca en vecka efter operationen eller smygande under flera veckor. Ofta räcker det med att öppna och spola rent leden för att därefter behandlas med antibiotika. I vissa fall behöver man dock ta bort protesen medan infektionen behandlas för att därefter operera in en ny protes.
Luxation
Det innebär att höftkulan hoppar ur skålen. Det förekommer i mindre än 1 % av alla patienter men är ett akut tillstånd där benet blir felställt, inte går att belasta och behöver omhändertas via akutsjukhus.
Blodpropp
Någon till några procent av patienterna kan drabbas av en blodpropp i benet, i vissa fall kan de även sätta sig i lungvenerna. Detta behandlas med blodförtunnande läkemedel.
Fraktur
Under operationen eller om man ramlar efter operation kan man drabbas av en spricka i skelettet. Det är en ovanlig komplikation som ibland leder till en ny operation för att laga frakturen eller byta protes.
Nerv- och kärlskador
Mycket ovanliga skador som kan uppkomma under operationen och leda till nedsättning av känsel och rörlighet i benet.
Lossning
En protes kan av olika skäl lossna. Detta sker oftast efter lång tid men hos vissa kan det uppkomma redan under de första åren. Det ger ofta gradvis och långsamt ökande symtom och kan leda till att en omoperation behövs.
Hjärtinfarkt, stroke, TIA
Vid ett stort kirurgiskt ingrepp på personer som har bakomliggande kärlsjukdom som tidigare haft tex en stroke finns en risk att utlösa en ny händelse. Därför bör patienter med denna sjukhistoria opereras på ett akutsjukhus med tillgång till hjärtavdelning etc.
Hur länge håller en höftplastik?
Det går förstås inte att veta hur länge en enskild höftplastik håller, men det finns bra statistik över hur många som i genomsnitt behöver en omoperation över tid.
I Svenska Ledprotesregistret kan utläsas:
Att av de som opererades för 10 år sedan har endast 2,9 procent behövt en omoperation.
Att av de som opererats 1994 har endast 12,4 procent behövt en omoperation.
För den stora majoriteten av de som opereras håller höftplastiken livet ut.
Det som kan hända med tiden är dels att någon av komponenterna lossnar, dels att plasten blir sliten. Lossning innebär att en del av protesen börjar röra sig i förhållande till skelettet, med små rörelser om högst någon millimeter. Det gör att man börjar känna lite smärta igen i sin höft som med åren tilltar. När det blir för besvärligt kan man göra en omoperation där delarna byts ut.
Plastslitage är mycket ovanligt med moderna proteser. När plasten blir sliten kan det ge mekaniska symptom med ljud ifrån leden, att den hakar upp sig eller blir instabil.
Vill du bli patient hos oss? Boka en tid här.